Har varit hos läkaren idag. Nu har vi fått alla svar på proverna. Och det fanns inga fel på Alice mer än att hon var större en normalt. Men det visste vi ju redan. Hatar min jävla sjukdom. Det är ju min jävla diabetes fel.

Var hos kuratorn efter läkarbesöket. Fick veta att Alice nu ligger i minneslunden. Blir att vi går dit på söndag när det är hennes tvåmånaders dag.

Kommer vara så otroligt jobbigt att gå dit. Ingen förälder ska behöva gå till kyrkogården och besöka sitt eget barn. Det är så fel. Min älskade lilla Alice. Min fina tjej. Varför? Varför var du tvungen att dö? Helt frisk som du var. Det är så orättvist. :(

Dina fina små händer. Tittar på bilderna varje dag. Det gör så ont att inte få krama om dig och pussa dig. Saknar dig så otroligt mycket. Älskar dig så!!!

Idag ska jag träffa läkaren som utförde kejsarsnittet igen. Får se om hon fått nå mer svar på varför Alice dog. Saknar henne så! Det gör så ont i mig. Snart har det gått två månader sedan hon föddes. Det går så fort. Känns inte som två månader. Snarare två veckor.

Då var det måndag igen och den andra veckan tillbaka på jobbet börjar. Fortfarande 2 timmar om dagen. Men det var ganska skönt att börja så. Har varit helt slut efter första veckan.

Inatt drömde jag att jag var gravid igen, med Alice i magen. Och att hon förlöstes med kejsarsnitt den 20 april som det var tänkt. Och hon mådde bra. Fick höra hennes skrik. Var så lycklig. Kändes så verkligt. Men drogs tillbaka till verkligheten när jag vaknade. :( Min fina tjej. Varför fick du inte stanna hos oss? Varför var just du tvungen att dö? Det är så orättvist. Vill inte sörja mitt barn. Vill glädjas och vara lycklig.

Idag är det mors dag. Den firas med Alvas dansuppvisning och sedan lunch på en restaurang tillsammans med mummu, morfar och moster.
Det är en glad dag. Men samtidigt inte. Skulle ju fira den med två barn. Två älskade barn. Men så blir det inte. Istället får jag fira den med ett barn. Det är så fel. Min älskade lilla Alice. Du fattas mig. Älskar dig. Älskar Alva också. Mina fina tjejer. <3

Fick detta av min älskade Alva och min älskade Reine i mors dags present i förskott igår. :)

Min fina lilla ballerina. Kommer vara så stolt idag på dansuppvisningen. <3

Första helgen som jag både sett fram emot och samtidigt inte.
Första jobbveckan är snart gjord. Och det har gått bra. Är så kul att vara tillbaka. Men som jag skrivit förut. Det känns så fel att vara tillbaka. Känns så fel att gå till jobbet.

På söndag har finaste Alva dansuppvisning. Hon ska dansa på en scen för första gången. Är så stolt över min stora tjej.
Då är det även mors dag. Som vi ska fira tillsammans med mummu och morfar och moster. Skulle ju fira den med två barn. Men så blev det inte. Så jäkla fel. Min fina ängel. Går inte en dag utan att jag tänker på dig. Saknar dig så. ??

Förstår inte folk som säger "Jag vet hur det känns, jag fick missfall nyligen". Nej du vet inte hur det känns. För det är verkligen inte samma sak som att förlora ett barn i åttonde månaden. Det är INTE samma sak. Önskar att folk kunde sluta säga så. Det gör mig bara arg och ledsen. :(

Bröt ihop idag när jag kom till jobbet. Det kändes så himla fel att vara där. Vill inte vara där. Vill inte. Vill ju vara hemma med min fina Alice. Skulle ju vara hemma ett år med henne. Det är så fel på alla sätt.

Saknar dig så Alice. Så himla mycket. Min fina ängel. <3

Det är tur att jag har mina underbara kollegor och barn på jobbet. De gör mig glad. Och det är inte jobbigt när jag väl är där. Fick så fin välkommen-tillbaka-blomma av kollegorna igår. <3

Idag kom stenarna som jag beställt till minne av Alice. En eller två av dem ska vi lägga vid minnesslunden när hon finns där. Saknar dig så Alice. Saknar dig så mycket.

Första dagen på jobbet gick bra. Men det kändes så fel att vara där.
Känns så fel att jobba igen. Skulle ju vara hemma. Fan. Hatar det här. Hatar att det blev så här.
Min fina lilla tjej. Min ängel.